Purple n' turquoise
Solen skiner och jag jobbar kort dag med endast 5,5 h. Glömde ta bort min tillgänglighet imorgon så jag fick jobb då också... Känns lite surt men då kan jag ju vara ledig på fredag istället ;)
Förresten. Måste bara ventilera en tanke som slog mug igår. Till vilken grad är det humant att rädda ett barn? Jag tänker alltså på barn som är så gravt funktionsnedsatta att dem inte kan mer än att blinka och kanske röra en arm. Jag tycker det är jättebra att utvecklingen går framåt och man kan rädda barn men deras liv känns så ovärdigt. Tänk att barnet aldrig kommer kunna gå, leka, kommunicera eller vara själv utan uppsikt.
Vad gör man som förälder? Vad skulle man gjort om man såg detta på ultraljud eller fostervattensprov?
Hur ställer ni er i denna fråga?
